Эпоха викингов в Северной Европе [Глеб Сергеевич Лебедев] (fb2) читать постранично, страница - 119


 [Настройки текста]  [Cбросить фильтры]

МИА, 1963, №. 117.

257. Ярославское Поволжье в X–XI вв. М., 1963.

258. Marx К. Secret diplomatic history of the eighteenth century. L., 1899.

259. Aberg N. Uppsala högars datering. — Fornvännen, 1947, 42.

260. Almgren B. Hjälmar, kroner och stridsrockar — från kejsargardets Rom till Upplands hövdingar. — In: Vendeltid. St., 1981.

261. Ambrosiani В., Arrhenius В., Danieisson K., Kyhlberg O. Birka. Svarta jordens havnområde. St., 1973.

262. Ambrosiani B. Neue Ausgrabungen in Birka. — In: Vor— und Frühformen der europäischen Stadt im Mittelalter. Bd. II. Göttingen, 1974.

263. Aner E. Das Kammergräberfeld von Haithabu. — Offa, 1952, 10/11.

264. Anthoni E. Egils sagas betånelse on Torolf Kveldulfssons få rder över fjällen. — HTF, 1948,1.

265. Appelgren H. Suomen muinaislinnat. — SMYA, 1891, 12.

266. Arbman H. Schweden und das Karolingische Reich. St., 1937.

267. Arbman H. Birka. Sveriges äldsta handelsstad. St., 1939.

268. Arbman H. Der Arby-Fund. — AAL, 1940, 11.

269. Arbman H. Birka. I. Die Gräber. Text, Tafeln. Uppsala, 1943.

270. Arbman H. Svear i österviking. St., 1955.

271. Arbman H. Skandinavisches Handwerk in Russland der Wikingerzeit — Meddelanden Iran Lunds Universitets historiska museum (1959), Lund, 1960.

272. Arbman H. The Vikings. L., 1962.

273. Arbtnan H. Båtgravarna i Vendel. — In: Vendeltid, St., 1981.

274. Arne T. J. La Suéde et l'Orient. Upsala, 1914.

275. Arne T. J. Skandinavische Holzkammergräber aus der Wikingerzeit in der Ukraina. — AA, 1931. 11, f. 3.

276. Arne T. J. Das Bootgräberfeld von Tuna in Alsike. St., 1934.

277. Arrhenius B. Båtgraven från Augerum. Tor, 1960, 6.

278. Arrhenius B. Ett tråddragningsinstrument från Birka. — Fornvännen, 1968, 63.

279. Arrhenius B. Knivar från Helgö och Birka. — Fornvännen, 65, 1970.

280. Arrhenius B. Granatschmuck und Gemmen aus Nordischen Funden des frühen Mittelalters. St., 1971.

281. Arrhenius B. Islamisk keramik. — In: Ambosiani B. e. a. Birka. Svarta jorden hamnområde. St., 1973.

282. Arrhenius B. Birka. 2. Archäologisches. — Reallexikon der Germanischen Altertumskunde / Ed. H. Beck e. a. Bd. III, Lief. 1/2, Berlin, 1977.

283. Arwidsson G. Armour of the Vendel period. — AA, 1939, 10.

284. Arwidsson G. Vendelstile. Email und Glas im 7–8. Jahrh. Uppsala, 1942.

285. Arwidssоn G. Die Gräberfunde von Valsgärde. I. Valsgärde, 6. Uppsala 1942; II. Valsgärde 8. Uppsala, 1954; III. Valsgärde 7. Uppsala, 1977.

286. Arwidsson G. Valsgärde — Fullerö. — Tor, 1948.

287. Arwidsson G. Båtgravarna i Valsgärde. — In: Vendeltid, 1981.

288. Beck H. Einige vendelzeitliche Bilddenkmaler und die literarische Ueberlieferung. München, 1964.

289. Berichte über die Ausgrabungen in Haithabu / Ed. K. Schietzel. Bd. I–II. Neumünster, 1969–1977.

290. Blindheim Ch. Smedegraven fra Bygland i Morgedal — Viking, 1963, 26.

291. Blindheim Ch. Kaupang in Skiringssal. A. Norwegian port of trade from the Viking Age. — Vor— und Frühformen, 1974.

292. Blindheim C., Tollness R. Kaupang, Vikingenes handehplass. Oslo, 1972.

293. Пропуск в тексте

294. Bøe J. Fra ledens fortid. — Viking, 1942. 6.

295. Вrate E. Runverser. Undersökning av Sveriges metriska runinskrifter. — ATS 1887–1891, 10, h. 1–6.

296. Brøgger A. W. Borrefundet og Vestfoldkongernes graver. Kristiania, 1916.

297. Brøgger A, Falk H., Grieg S., Shetelig H. Osebergfundet, t. 1–5. Oslo, 1917–1927.

298. Вrøndsted J. Danish Inhumation Graves of the Viking Age — AA(K),7, 1936.

299. Brøndsted J. The Vikings. L., 1960.

300. Brøndsted J. Nordische Vorzeit. Bd. III. Neumunster, 1963.

301. Bruce-Mitford R. Sutton-Hoo and the Background to the poem. — In: Girvan R. Beowulf and the Seventh Century. L., 1971.

302. Bruce-Mitford R. The Sutton Hoo ship burial. 1–2. L., 1975, 1978.

303. Callmer J. Trade beads and bead trade in Scandinavia ca. 800-1000 A. D. — AA, 1977, 11.

304. Capelle T. Der Metallschmuck von Haithabu. Neumünster, 1968.

305. Crumlin-Pedersen O. Skind eller Trae. — In: Sømand og Fisker, Skib og Vaerft, 1970.

306. Deemant K. Das Steingräberfeld von Proosa. — ENSV ТА, Toim. Ühisk 1975, Bd. 24, № 1.

307. Deemant K. Ausgrabungen in Proosa. — Ibid., 1981, Bd. 30.

308. Dekan J. Vel'ka Morava. Doba á umenie. Bratislava, 1976.

309. Durand F. Les Vikings (Que sais-je?). Paris, 1977.

310. Ellis Davidson H. R. The Viking Road to Byzantium. L., 1976.

311. Eriksson M. Byar och hamnor i fornatidens Vendel. — UFT, 1938, Bd. 46, № 1.

312. Evans A. Batgraven i Sutton Hoo. — In: Vendeltid, St., 1981.

313. Faber G. Piraten oder Staatengründer. Normannen vom Nordmeer bis zum Bospore. Güterloch, 1968.

314. Foote P. G., Wilson D. M. The Viking Achievement. N. Y., 1970.

315. Frick J. von. Wikingerschiffe. Üben ihren Bau, ihre Vorgänger und ihre eigene Entwicklung. Rostok, 1979.

316. Friesen O. von. Om runskriftens härkomst. Uppsala, 1904.

317. Gejer A. Birka. Bd. III. Die Textilfunde aus der Gräber. St. 1938.

318. Gimbutas M. The Baits. L., 1962.

319. Graslund A. S. Birka IV. The Burial customs. A study of the graves on Björkö. St., 1980.

320. Hachmann R. Die Goten und Skandinavien, Berlin, 1970.

321. Hachmann R. Die Germanen. — Archaeologia mundi. Genf, 1971.

322. HagbergU. E. The archaeology of skedemosse. — KVHAA, St., 1967, 46.

323. Hagen A. Studier i jernalderens gårdssamfunn. — UOS; Oslo, 1953, 4.

324. Hagen A. Norway. L., 1967.

325. Haidu P. (ed.) Ancient cultures of the Uralian peoples. Budapest, 1976.

326. Hardh B. Wikingerzeitliche Depotfunde aus Südschweden. Probleme und Analysen. — AA(L), 1976, 6.

327. Herrmann J. Siedlung, Wirtschaft u. gesellschaftliche Verhältnisse der slawschen Stämmen zwischen Oder / Neisse u. Elbe. Berlin, 1968.

328. Herrmann J. Die Ostsee — ein völkerverbindendes Meer im frühen Mittelalter. — Altertum. 1975, 21, H.3.

329. Herrmann J. Wikinger und Slawen. Berlin, 1983.

330. Holmqvist W. Exavations at Helgö. I–IV, St., 1961–1972.

331. Holmgvist W. Helgö, eine Vorform der Stadt? — In: Vor— und Frühformen. II. Göttingen, 1974.

332. Hübener W. Die Keramik von Haithabu. Neumünster, 1969.

333. Jankuhn H. Die frühmittelalterlichen Seehandelsplätze im Nord— und Ostseeraum. — Vorträge und Forschungen, IV. Lindau. — Konstanz, 1958.

334. Jankuhn H. Haithabu, ein Handelsplatz der Wikingerzeit. Neumünster, 1963.

335. Jankuhn H. Typen und Funktionen vor— und frühwildngerzeitlicher Handelsplätze im Ostseegebiet. Wien, 1971.

336. Jankuhn H. Zusammenfassende Schlussbemerkungen. — In: Vor— und Frühformen, II. 1974.

337. Jansson S. The runes of Sweden. St., 1962.

338. Jansson S. Runinskrifter i Sverige. Uppsala, 1963.

339. Kendrick T. D. A History of the Vikings. Oxford, 1930.

340. Kivikoski E. Studien zu Birkas Handel im östlichen Ostseegebiet. — 1937, AA(L), 8.

341. Kivikoski E. Kvarnbacken. Helsinki, 1963.

342. К ivik о ski E. Die Eisenzeit Finlands. Helsinki, 1973.

343. Klindt-Jensen O. Bornholm i Folkvandringstiden. København, 1957.

344. Köbler G. Civitas und vicus, burg, stat, dorf und wik. — In: Vor— und Frühformen, I. Göttingen, 1972.

345. Lebedev G. S. On the early date of the «Way from Varangians to the Greeks». — Fenno-ugri et slavi. Helsinki, 1980.

346. Lebedev G. S. Der slawisches Burgwall Gorodec bei Luga (zur Probleme den ost— und westsiawischen Beziehungen). — In: Werner Coblenz Festschrift, Bd. II. Leipzig, 1982.

347. Leciejewicz L. Cmentarzysko w Birce. Proba interpretacii spolecznej. — Archeologia, 1954, 6. Warszawa; Wroclaw, 1956.

348. Leciejewicz L. Normanowie. Wroclaw, 1979.

349. Lindqvist S. Vendel-Time Finds from Valsgärde in the Neighbourhood of Old Uppsala. — AA, 1932, 3.

350. Lindqvist S. Hednatemplet i Uppsala. — Fornvännen, 1923, 18.

351. Lindqvist S. Uppsala hogars och Ottarshögen. St., 1936.

352. Lindqvist S. Gotlands Bildsteine. Bd. 1–2. Uppsala, 1941–1942.

353. Ljungberg H. Björkö som missionsplats. — In: Ansgars Birka. En vikingatidens handelsplats / Ed. B. Arrhenius. St., 1965.

354. Lundberg O. Vendel såsom kungasäte